Historik
Området Brolyckan ligger på västra soldatheden. Soldatheden har fått sitt namn av Ugglums Stads Soldaters torp. Soldattorpet byggdes 1857 och är kommunens enda bevarade soldattorp. Torpet flyttades någon gång under 1800-talet från Ugglum till Ugglums hult (nuvarande soldatängen). I huset levde bland annat stadssoldaten Nils Larsson Damgren. Huset står fortfarande kvar ett par hundra meter från Brolyckan. Här är ett gammalt foto på soldattorpet:
Innan Brolyckan byggdes fanns det på marken ett äldre obebott bostadshus samt ett uthus. Naturförhållandena utgjordes av en igenvuxen trädgård samt naturmark med lövskog.
Partille kommun och HSB Göteborg tecknade 1997-09-10 ett samverkansavtal angående planläggning av området. Kommunstyrelsen i Partille godkände programmet för samråd 1997-11-26 och en kungörelse gjordes i Göteborgs-Posten 1997-11-28. Under en dryg månad därefter var det samråd där det totalt inkom 12 stycken yttranden varav de flesta inte hade några synpunkter. De synpunkter som inkom rörde främst trafiklösningar och dessa kom att beaktas.
HSB utlyste en arkitekttävling om utformningen av området. Kommunen deltog i bedömningen av förslagen. Det vinnande förslaget var framtaget av FFNS Arkitekter AB vilket kom att ligga till grund för det fortsatta planarbetet.
Under sommaren 1998 inbjöd HSB Göteborg till en informationskväll om det planerade området.
Stadsbyggnadskontoret fick i uppdrag av kommunstyrelsen att upprätta ett förslag till detaljplan. Ett förslag till detaljplan presenterades under 1998 och innehöll 25 lägenheter i form av radhus och parhus med bostadsrätt som ägandeform. Kommunstyrelsen godkände detaljplaneförslaget för en utställning. En utställning hölls från mitten av november till mitten av december 1998. De synpunkter som inkom rörde trafiklösningar och buller. Några av synpunkterna kom ej att beaktas. Stadsbyggnadskontoret föreslog 1999-01-04 att kommunstyrelsen skulle godkänna detaljplaneförslaget vilket också skedde 1999-02-03. Kommunfullmäktige antog planen 1999-02-25. Några överklaganden inkom inte och planen vann laga kraft 1999-03-30. Den slutliga planen innehöll 24 stycken lägenheter i form av radhus och parhus samt kvartershus för gemensamma funktioner. Upplåtelseformen skulle vara bostadsrätt. Bebyggelsen skulle placeras i tre rader längs nivåkurvor i terrängen. Närmast Oxledsvägen medgav planen enplanshus. Mittenraden fick bebyggas med tvåplanshus. Den östra raden fick bebyggas med tvåplanshus med möjlighet till sutterängplan. Inom planområdet skyddas det ur naturmiljösynpunkt värdefulla nordvästra hörnet via planbestämmelser. Kommunen blev huvudman för allmän plats inom området.
Byggnadslov söktes 1999-03-22 och beviljades 1999-04-12. Det första spadtaget togs i maj 1999 av entreprenören Johansson & Rehn.
De första boende flyttade in den 1 mars 2000. Vid denna tidpunkt var bostadsrätterna i den första raden färdiga, dvs hus 1-7. Den 1 april kunde hus 8 och 9 flytta in. Nästa stora flyttomgång var den 1 maj. Allt eftersom året 2000 gick växte det slutliga området fram. Vid tiden för de första inflyttningarna var området en stor byggarbetsplats med ett ständigt buller av maskiner och byggarbetare som sprang runt i området. Men sen en dag i slutet av augusti hade de flesta bitarna fallit på plats. Husen fanns där färdiga, asfalten på vägarna var lagd, gräsmattorna var utlagda och häckarna planterade. Idyllen, Brolyckan, fanns där till slut.